Några veckor innan de sista beska eklöven föll började Segeltorps Gård att skina inför den långa vintern. God uppslutning, god mat och ett allt annat än risigt väder! 

Bland annat kontrollerades områdets brandstegar. Inga alarmerande uppgifter rapporterades in av kontrollstyrkorna. De löv som hade ämnat falla redan 29 oktober krattades upp; i väntan på nästa höststorm, då resten lär hitta ner på marken. Det handlar alltid om en balans mellan en varm och skön städdag versus att få upp alla löv innan vintern. Några grannar diskuterade huruvida eklöv på marken är bra eller inte. Och allt beror på hur man ser på saken: vill man ha en av löv dödad undervegetation så är det bra med eklöv. Vill man däremot att de giftiga löven ska försvinna för att släppa fram annan växtlighet så bör städdagen ligga några veckor senare. Men som någon påpekade:

– Det finns väl inget som hindrar en att gå ut och kratta när resten har fallit…

Klängerväxtligheten på Stewes fasad klipptes bort och risbäraren Gunnar forslade den nedklippta före detta grönskan till en sista vila i containern. Ett gäng tittade samtidigt på området kring garagen. Var går egentligen gränsen? Där står svaret ännu skrivet i stjärnorna – eller åtminstone i Huddinge Kommuns arkiv någonstans. Frågan om gränsen kan vara av mycket stor betydelse när eventuella garage ska byggas. Det har visat sig att grannarna på berget, Malmvägen, vill bli av med träd och växter som står på Segeltorps Gårds mark och hur samfälligheten ska ställa sig i den frågan bör diskuteras, senast på nästa stämma. En av de parkansvariga föreslog under dagen att den arborist som ger utlåtanden om ekdungens framtid även bör ta en titt på området runt garagen nästa gång så att en femårsplan kring området kan tecknas: vilka träd ska sparas, vilken mark ska göras byggbar, vilka berg ska vi försöka spränga bort… Många frågor som söker svar.

Cilla lagade året till ära en varm härligt mustig köttfärsgulasch-soppa. Värmen och den heta Tabascon behövdes denna soligt blåhimlade, men ruggigt kyliga, dag.

Tack till Uffe för den fina bilden av ”Risbärargunnar”. 

Här är fler bilder från dagen:

Nya grannar syntes i krattminglet: Britt-Marie och Henry hälsas välkomna till Segeltorps finaste gård!

Vem gömde sig i löven?

Hur god kan en lunch vara? Extra-super-duper-god – när Cilla lagar!

Jerker såg till att lampor lyser och rutor skiner – skönt inför vintern!

Och nye grannen Henry passade på att gunga loss några eklöv… Något han, enligt egen utsago, inte gjort sedan tiden som grabb hemma i Korpilombolo.